Jag har skrivit förut att vi har ett väldigt personligt kök där jag har dragit fram med målarpenseln i högsta hugg och kladdat lite här och där. Våra köksstolar är ett exempel på det. När jag skulle måla stolarna kunde jag inte hitta exakt den färgen jag ville ha nånstans, så jag blandade hej vilt med en massa olika färger innan jag fick fram den rätta nyansen. Nu finns den tack och lov med på färgkartorna, så det blir lite lättare när jag behöver ny färg till "påbättring". Motivet på stolen har Pia gjort.

Idag har det varit städdag här i radhusområdet. Det har vi varje vår och höst. Här har det sopats, ansats, bytts tak på lekstugan, grävts om i rabatterna  och annat som hör till. Efter städningen var det korvgrillning  och fika. Det är ganska trevligt faktiskt och sen så blir det ju finare i närområdet.

Har ni sett vad mycket fint man kan göra med polymerlera? Jag önskar att jag kunde "suck", men jag får nöja mig att njuta av det som andra gör. Det här halsbandet har jag gjort i en blandning av polymerpärlor (de stora fina) och andra pärlor, som jag hade hemma. På den undre bilden är det fler polymerpärlor, som jag har köpt, men inte gjort någonting med än. Mina pärlor har Anette gjort.

en 42-årig tant tjej, vars tidigare erfarenheter av pc-/tvspel är så gott som obefintligt, om man nu inte räknar med patiens förstås, helt plötsligt blir spelberoende när hon får en ny mobiltelefon i födelsedagspresent? Säg det den som kan! Det har blivit så illa att jag smygspelar quadrapop, ett slags 

4-i-rad, fast på mobilen. Telefonen hänger med på promenaderna, på toaletten, när jag lagar mat etc, men den slinker snabbt ner i fickan när mannen eller sonen kommer i närheten...vill ju inte erkänna hur illa det är ställt, allra helst inte eftersom jag högt och tydligt har deklarerat så många gånger att en telefon ska va till för att ringas på, inte lekas och fotas med. Det där med fotograferingen är ju en annan sak jag har fastnat för, hrmm, man hittar ju så mycket man bara MÅSTE fota, när man är ute och går;) Visst är den fin min nya leksak?...och en sak till, det går faktiskt att ringa på den också!!!

Den här vackra buketten fick jag av min man i fredags och de är nästan lika fina än. Jag älskar rosor!!!

Jag drömmer om att nån gång få ett riktigt gammaldags lantkök, men det är inte så lätt att förverkliga när man bor i radhus, men nya skåp och luckor i det befintliga köket vore ju inte helt fel det heller. Det här är ett av mina favoritställen där jag gärna drömmer mig bort en stund.

 Den här skylten har Pia gjort. Jättebra idé, tycker jag, och mer personligt med bilder på det egna djuret. Hon gör även djurägarkort att ha i plånboken, där det står att man har hund, katt eller vad det nu är för djur och sedan ett namn och telefonnummer till den man vill ska kontaktas, om det har hänt en något.

Sonen beställde den andra skylten;)

...varför vill man bara ha fler hela tiden? Hur många man än har, så fattas det alltid någon sort eller färg, eller vad säger ni pärlvänner? Jag håller på och ändrar om lite bland mina och insåg plötsligt att jag faktiskt har en hel del, men det är ju klart, det finns ju förstås de som har ännu fler än vad jag har och de vill ändå ha fler, eller hur Pia??? Det är nog bara att konstatera att det är beroendeframkallande;)