...som man har tänkt sig.
När jag började blogga var det mycket för att jag ville ha nånstans där jag kunde va mig själv utan att alla visste om att jag var sjuk och bedömde mig efter detta. Jag behövde hitta den Millis jag är utan panikångestens vassa klor, som begränsar mitt liv så.
Det har varit otroligt befriande och jag har fått många underbara bloggvänner under resans gång.
Nu har jag ju lagt korten på bordet och det känns bra faktiskt. Jag är den jag är och jag har kommit fram till att jag inte behöver skämmas för det.
Jag tackar än en gång för alla snälla, goa och upplyftande kommentarer, som ni ger. De värmer så gott och de peppar mig att fortsätta kämpa med träningen, som är sk*tjobbig stundtals.
Massor med kramar till er allihop!
Ruth
2 september 2007 14:02
Men vännen då, varför skämmas över att man är sjuk ? Alla sjukdommar är plågsamt för den drabbade och man kan inte hjälpa att man är i den situationen man befinner sig i. Har man vänner som man kan anförtro sig till och förstår så är det alltid en hjälp i nöden. Du har fått många vänner via nätet som stöttar dig, tillsammans så kan vi ge dig en gnutta styrka på vägen tillbaka så du mår bättre. En styrkekram skickar jag dig i dag !
http://bernamis.bloggagratis.se
~Eva~
2 september 2007 17:04
Tror att jag kan förstå det där, men jag är kanske mer tvärsom...att jag vill poängtera att jag inte alls är så full av glad ork som jag kan framstå som i mitt skrivande...har en slags avstånd, vill ha det så...*funderar*
Visst är det så, att när man skriver så märks det inte lika tydligt hur man mår egentligen...på gott och ont.
Ifall man mår dåligt, så kan man precis som du säjer, få fram sitt *friska* jag i skrivandet, den man egentligen är, om inte allting annat också var.
Jag är förkyld och lite övertrött nu, så jag vet inte hur jag ordvimsar till det, men du förstår nog.
DU är den DU är, jag är den jag är, och där möts vi :-)
KRAMEN från Eva
http://evasordochbilder.blogspot.com
Cina
2 september 2007 18:38
Millis varken du eller jag är sämre människor för att du har denna panikångest.
Vi får stötta varandra. Och jag vet att vi har många fina vänner här på bloggen som kommer och stötta oss. Så skönt att det finns människor som bryr sig!
http://heavenladyn.bloggagratis.se
Pia Puma
2 september 2007 20:21
Puss o kram min elaka styvmor;) hi hi
tussegumman
2 september 2007 22:31
Hoppas du har haft en fin dag! Panikångest är en av de vanligaste folksjukdomar vi har idag! Jag har själv haft det, och äter fortfarande Medicin mot det. Ett symtom på att vi lever i en stressad värld! Ha det gott min vän du är inte ensam/Kram Tussegumman
http://tussegumman.bloggagratis.se
Clara
3 september 2007 08:15
Vad skönt att du upplever bloggandet som en hjälp på vägen.....sen vill jag meddela ...att jag har ALDRIG upplevt dig som gnällig eller jobbig....snarare TVÄRTOM!!! Alltid lugn, vänlig och har alltid rara kommentarer till hands....du får ABSOLUT inte tänka så Millis!!! Att du är "jobbig".....fy på dig!!!...:=)
Ang dina rader inne hos mitt...att du dragit ner på datortiden...det tycker jag låter sunt. Har själv insett att jag inte kan fortsätta att tillbringa hela förmiddarna framför datorn.....inte om det ska bli något uträttat i Linneskåpet!! En stor kram till dig nu Millis och ta väl vara på dig!!!!
http://claraslinneskap.blogspot.com
Millis
4 september 2007 18:53
Ruth: Visst har jag fått många fina, goa vänner via nätet och jag har även min underbara familj och vänner IRL, som stöttar mig. Tack för styrkekramen!
Eva: Du beskriver det så bra!
Helga: Tack för det!
Cina: Inte är vi sämre för det, det tycker inte jag heller.
Pia: Puss och kram tillbaka din buse.
Millis
4 september 2007 18:59
UnderCover: Nalle Puh, han är klok han och det är du också!
Tussegumman: Tyvärr blir det ju allt vanligare med panikångest, eller kanske det är så att fler vågar prata om att de har det. Ha det gott, du också!
Clara: Vad kul att du upplever mig sån... stämmer bra in på hurdan jag är, tror jag i alla fall;) Visst är det bra att dra ner på datortiden.
Tabergstösen: Tack så mycket!
Kram på er allihop!
Millis
8 september 2007 18:42
Elaina: Tack för det!
ALma: Ja, det är verkligen befriande!
Kram på er!
Filifjonkan säger glatt
11 september 2007 23:07
men Millis Millis..inte behöver du be om ursäkt för något alls du är en jätterar och trevlig person som kan visa känslor och trösta eller vara lite arg...det är härligt att kunna vara sig själv det håller jag med dig om.
http://filifjonkan-se